KLM Omplaceras

En bekant till mig måste tyvärr omplacera sin Kleiner münsterländer på grund av allergi i familjen. Det är en 4-årig hane med stor jaktlust. Hunden visar god tillgänglighet och livlighet. Jag har inte sett några tecken på att hunden är skottberörd. Jag ska noga påpeka att detta inte är någon "problemhund". Den är van, och glad, mot både vuxna och barn och jag har inte sett någon aggressivitet mot andra hundar. Den klarar också av att vara ensam hemma utan att visa någon stress.

Jaktmässigt har han viss grundträning och han står för fågel. Hunden behöver däremot tränas mer i jaktdressyr. Självfallet behöver också den nya ägaren arbeta fram ett gott ledarskap för att få den kontakt och samarbetsvillighet som en stående fågelhund bör visa. Detta kommer dock inte innebära några svårigheter med denna öppna hund.

Ägaren är mycket mån om att hunden kommer till ett bra hem, och att han ska användas i jakt är ett krav. Det behöver inte vara som stående fågelhund utan om ny ägare vill träna upp den till klövviltshund, apportör, eftersökshund eller något annat så är det helt ok. Det viktiga är att den ska få jaga. Självklart är det en hund som måste få vara med sin/sina ägare och det är så klart inte önskvärt att den ska stå i hundgård dygnet runt.

Hunden finns i Umeå.

Om det låter intressant så är ni välkommna att kontakta mig på info@almhundfritid.se så kommer jag att förmedla era kontaktuppgifter till ägaren

Har du tid för dressyr?

Då och då pratar jag med folk som inte alls tycker det där med dressyrträning är särskilt roligt, och då spelar det inte någon större roll om det är vardags- eller jaktdressyren vi pratar om. Detta för att de anser det vara alldeles för tidskrävande och dessutom tycker många att resultaten kommer för sakta. Samtidigt skriker de sig hesa i höstskogen när hunden inte sätter sig eller inte kommer på inkallning. Varför det kan man ju fråga sig. Kan man verkligen vänta sig en god inkallning i en jaktsituation om man inte är beredd att arbeta för den? Nej, självklart inte.

Måste det då läggas ner flera timmar i veckan på att få en bra grundlydnad? Även här är svaret givetvis nej. Att åka ut och nöta på ett moment en timma eller två är i många fall totalt bortkastad tid. Träna istället korta stunder några gånger om dagen. De givna tillfällena är självfallet de dagliga rastningspromenaderna. Hunden hinner då inte tappa energin och tycker helt enkelt att träningen är intressant.

Vad går att träna vid dessa tillfällen då? Mitt svar är att det mesta är möjligt att öva på vid dessa korta stunder. Linförighet, kontakt, sitt/ligg, inkallning, avance osv. Med t.ex. en hundskolan vision-ripa i fickan är det dessutom möjligt för ägare till en stående fågelhund att komma riktigt långt i sin stadge-träning. Likaså kan en medhavd dummy ge dig möjlighet att träna alla grundläggande moment som ingår i apporten. Detta på bara några minuter varje gång hunden måste rastas. Kom bara ihåg att variera platsen för träningen då och då samt göra det lite svårare för hunden hela tiden eftersom den utvecklas. Detta kan göras genom att öka störningarnas svårighetsgrad.

En stor parkering att passera under kvällspromenaden? Passa på att träna på att bära en apport.

Även andra tillfällen kan hundträning bli en naturlig del. Själv plockar jag en del bär vid denna tid på året. Det ger inte bara tillgång till god hjortronsylt och smaskiga blåbärskakor utan det ger mig också tillfälle att träna t.ex. linförighet och passitivitet med de störningar som alltid finns i skogen.

Samma parkering på vägen hem. Ett uppehåll för lite avanceträning. Allt för att få en explosiv avance utan tröga tendenser.

Men regniga dagar då? Det är kanske inte så roligt att stanna till och träna dressyr när himlen öppnat sig och regnet formligen vräker ner. Vilken tur att det finns massor av saker att göra inne. Börja träna upp ett snabbare sitt, träna på att hålla apporten eller varför inte lite låta en mindre jaktintresserad partner eller kanske barnen träna lite cirkuskonster med hunden? Jag lovar att jämten inte kommer skälla färre älgar på grund av att den lärt sig "rulla runt" för en bit frolic.

Vad tränar man under blåbärsplockningen då? Varför inte passitivitet.

 När ni då har nött på med dessa små träningsstunder varje dag så kommer ni se att allt blir så mycket lättare när ni ska börja med lite med avancerad träning. Och det bästa av allt. Ni kommer inte vara hesa efter jaktdagen

Efter ett kort men roligt dressyrpass så var husse tydligen värd en skäggig, blöt, puss.

Slutligen,vad vill jag då säga med detta inlägg? Jo, att alla har tid att träna sin hund i både grundläggande vardags- och jaktdressyr. För eftersom ni rastar er hund så finns det helt enkelt inga ursäkter längre.