Att köpa hund med "fel" syfte

Detta har varit uppe förr men så här under valptider så kan man ta diskussionen igen.

Jag får en del mail till mitt företag från människor som funderar på att skaffa sig en hund. Ofta är det jägare som tänker skaffa sig sin första jaktkamrat och funderar lite om ras, dressyr, injagning eller liknande. Jag tycker detta är verkligen jätteroligt. Jag älskar att prata alla typer av hund, särskilt jakthundar, och jag uppskattar verkligen givande diskussioner med dessa blivande hundägare.

Dock så kommer det en del mail från personer som inte har det minsta lust att jaga, jaktträna eller ens låna ut sin hund till dessa aktiviteter. Barnfamiljen som tänker skaffa sig en spaniel eller retriver från rena jaktlinjer för att barnen ska ha en hund att leka med, eller utställningsintresserade som skaffar sig en weimaraner bara för att den är så otroligt vacker när den är silverfärgad. Vid frågan hur de ska tillgodose hundens behov som jakthund, kan man få svar som att den ska få jaga pinnar i stugan eller att "ja men vi har ju redan en hund, de kan ju få jaga varandra".

Jag har varit i otaliga diskussioner där jag försökt påtala det olämpliga i att köpa jakthundar med fel intentioner, inte bara för den enskilda hundens skull, utan för hela rasen. Även de själva kan bli olyckliga när ovan nämnda "spökhund" tar ut sin frustration på familjens 30000kr soffa eller ungarnas marsvin. Tyvärr är det så att många av dessa personer redan har bestämt sig, och när jag avråder dem så blir de arga och förklarar minsann hur dålig hundinstruktör jag är som inte tycker att deras ungar ska få en lurvig jämthundsvalp. Självklart kan en jämthund eller annan jakthund vara ett supermysigt sällskap åt kidsen men detta ska ju gälla mellan det som hunden är avlad för, dvs jakten.

Spaniel och retriver är redan uppdelad i 2 kategorier, show och jakt, (jo dual purpose finns jag vet) men i takt med att många har börjat att tycka att showvarianten är lite för timid, lugn och tråkig så vänds blickarna mot jaktmodellen istället. Samma tendenser finns bland de stående raserna, Det pratas redan om showsetter, och att köpa viszla eller weimaraner kan vara som att skrapa en lott. Vorsteh och pointer har klarat sig rätt bra, även om jag fått frågan om inte vorsteh skulle vara ett bra svampplockningssällskap. Jovisst, brukar jag svara, med de brukar också kunna gå rätt hårt på grannskapets katter. Då brukar intresset svalna en aning. Breton har ju också klarat sig hittills men beware!! Det är många som har ögonen på dessa och det ligger en stor börda på uppfödarna med att vara noga med vilka man säljer åt.

Att uppfödarna har stort ansvar gäller ju givetvis alla raser, men jag tycker att även vi som vill bevara våra fina jakthundar som just jagande hundar också har ett ansvar att informera och vänligt avråda ett hundköp om det är direkt olämpligt. Detta gäller inte ens bara jakthundar utan även andra kategorier.

Jag trampar säkert på tår när jag säger vad jag tycker men det kan jag ta. Några verbala käftsmällar är ett billigt pris OM jag lyckas göra någon som helst skillnad.

Nya kurser på gång i Umeå

Jag kommer köra nya kurser under våren. Allmänlydnad, apportering, stadga och spår står på menyn. Självklart kan jag också erbjuda privatträningar. Om ni är några stycken som vill träna på något speciellt så kan jag också skräddarsy en kurs för just er, till ett attraktivt pris.

Kika in på http://www.almhundfritid.se/ för mer info.
Vi finns även på facebook! https://www.facebook.com/almhundfritid

Beretta a400 xplor light

Ibland är det bara att erkänna att man gjort ett dåligt köp. Så var fallet med min förra hagelbössa, en Browning av sportingmodell. Inte för att vapnet på något sätt var dåligt, tvärtom, utan därför att vapnet helt enkelt inte passade till mina behov. Därför såldes denna och ett nytt vapen införskaffades.

Först lutade det åt en Beretta perennia 1, dvs berettas nya hagelbock. Men när jag funderade till lite så föll valet på en ny Beretta a400 xplor light. Varför halvautomat undrar då många? Svaret är enkelt. Den bössa jag har varit mest nöjd med under min karriär som jägare var en Beretta 391 urika. Den gick många tusen problemfria skott och även om den såg rätt sliten ut, efter 5 års användning i fjällriset och storskogen, så visste jag att den skulle smälla varje gång jag tryckte på avtryckaren.
Tyvärr sålde jag den för att köpa ovan nämnda Browning...

Men nu är alltså ordningen återställd, då en ny berettaautomat finns hemma, dock av lite nyare snitt.

 Vapnet levereras, som brukligt när vi talar om Beretta, i en plastkoffert. Kofferten i sig är inget extra men den fyller sitt behov och den ser också ok ut. Man bör dock tänka på att det bara är en koffert för transport där du hela tiden kan hålla ditt vapen under uppsikt. Den saknar nämligen lås och därför är den inget att ha vid, exempelvis, flygresor.

Hyfsad koffert som fungerar som tänkt. Skulle gärna sett fler choker dock.

Utseendemässigt ser vapnet bra ut. Anodiseringen gör lådan rätt snygg och träet är ok för en halvauto. Faktum är att träet på lightmodellen är snyggare än på storebror unico, där någon polare till Harry Potter varit framme och förbättrat kolvens utseende. Plast kommer man däremot inte undan. Både muttern vid framstocken och varbygeln är av nån sorts polymerhistoria. Tålighet på dessa återstår att se, men mig stör det faktiskt inte.

Plastic fantastic..eller?

 Den modell jag har valt är utrustad med en 66cm lång pipa, vilket jag tycker är ganska lämpligt på en halvautomat, i alla fall om det primära användningsområdet är jakt äv den typ jag bedriver. Jag valde också bort det nya rekyldämpningssystemet "kick off", då jag tycker att balansen blir konstig då en extra vikt hamnar långt bak. Dessutom är jag osäker på hur länge de hydraliska dämparna fungerar optimalt och vad det skulle kosta att byta dem OM de skulle slitas ut.

Vapnet levereras med berettas nya micro core-bakkappa som enligt uppgift inte ska fastna i kläderna vid anläggning. Om detta stämmer vet jag inte men jag har å andra sidan inte haft det problemet tidigare heller. Den levereras också med tre stycken optima hp-choker (full, halv, cyl) som skruvas in i pipan som är av typen optima bore. Jag har för min del ingen som helst användning av full choke och skulle föredragit att de istället skickade med en 1/4 choke istället. Jag tror inte heller att jag är ensam om att önska det.

Anodiserad aluminium. Rätt snyggt och tydligen rejält stryktåligt

Vid skjutning av vapnet så måste jag säga att det fungerar som förväntat. Balansen känns, för mig, mycket bra och omladdningen går smidigt. Att ladda med tyngre laddningar, typ 42 gram och uppåt, känns rejält i axeln och även 36grammare biter ifrån lite mer än man är van vid i en halvautomat. Detta beror förstås på vikten som endast är 2.85 kg. Det är dock inget problem att skjuta dessa under jakt, om man nu har ett behov av så tunga laddningar. Men vet man med sig att man är känslig mot rekyl så kanske man ska välja ett normaltungt vapen.

Berettas nya system "Blink" är ett omladdningssystem som har ett roterande huvud på slutstycket. Det skall vara självrengörande och ge en mycket snabb omladdning. Det ger också en mycket snabb omladdning men det fins också en detalj som stör mig. "Tjonget" som uppkommer när bössan laddar om är mycket mer påtagligt på denna bössa än vad det var på min gamla urika. Det är också svårare att ladda denna tyst. Det kanske kan hända att det går till sig när fler skott skjutits men annars är det bara till att vänja sig.

Nya systemet "tjonk" eller var det blink?

Sammanfattningsvis så är jag ändå mycket nöjd med bössan. Den låga vikten gör den perfekt under skogsfågeljakten där man bär länge och skjuter snabba skott. Samtidigt är det så bra pass bra balans att jag inte kommer att göra bort mig på sportingbanan heller.

KLM Omplaceras

En bekant till mig måste tyvärr omplacera sin Kleiner münsterländer på grund av allergi i familjen. Det är en 4-årig hane med stor jaktlust. Hunden visar god tillgänglighet och livlighet. Jag har inte sett några tecken på att hunden är skottberörd. Jag ska noga påpeka att detta inte är någon "problemhund". Den är van, och glad, mot både vuxna och barn och jag har inte sett någon aggressivitet mot andra hundar. Den klarar också av att vara ensam hemma utan att visa någon stress.

Jaktmässigt har han viss grundträning och han står för fågel. Hunden behöver däremot tränas mer i jaktdressyr. Självfallet behöver också den nya ägaren arbeta fram ett gott ledarskap för att få den kontakt och samarbetsvillighet som en stående fågelhund bör visa. Detta kommer dock inte innebära några svårigheter med denna öppna hund.

Ägaren är mycket mån om att hunden kommer till ett bra hem, och att han ska användas i jakt är ett krav. Det behöver inte vara som stående fågelhund utan om ny ägare vill träna upp den till klövviltshund, apportör, eftersökshund eller något annat så är det helt ok. Det viktiga är att den ska få jaga. Självklart är det en hund som måste få vara med sin/sina ägare och det är så klart inte önskvärt att den ska stå i hundgård dygnet runt.

Hunden finns i Umeå.

Om det låter intressant så är ni välkommna att kontakta mig på info@almhundfritid.se så kommer jag att förmedla era kontaktuppgifter till ägaren

Har du tid för dressyr?

Då och då pratar jag med folk som inte alls tycker det där med dressyrträning är särskilt roligt, och då spelar det inte någon större roll om det är vardags- eller jaktdressyren vi pratar om. Detta för att de anser det vara alldeles för tidskrävande och dessutom tycker många att resultaten kommer för sakta. Samtidigt skriker de sig hesa i höstskogen när hunden inte sätter sig eller inte kommer på inkallning. Varför det kan man ju fråga sig. Kan man verkligen vänta sig en god inkallning i en jaktsituation om man inte är beredd att arbeta för den? Nej, självklart inte.

Måste det då läggas ner flera timmar i veckan på att få en bra grundlydnad? Även här är svaret givetvis nej. Att åka ut och nöta på ett moment en timma eller två är i många fall totalt bortkastad tid. Träna istället korta stunder några gånger om dagen. De givna tillfällena är självfallet de dagliga rastningspromenaderna. Hunden hinner då inte tappa energin och tycker helt enkelt att träningen är intressant.

Vad går att träna vid dessa tillfällen då? Mitt svar är att det mesta är möjligt att öva på vid dessa korta stunder. Linförighet, kontakt, sitt/ligg, inkallning, avance osv. Med t.ex. en hundskolan vision-ripa i fickan är det dessutom möjligt för ägare till en stående fågelhund att komma riktigt långt i sin stadge-träning. Likaså kan en medhavd dummy ge dig möjlighet att träna alla grundläggande moment som ingår i apporten. Detta på bara några minuter varje gång hunden måste rastas. Kom bara ihåg att variera platsen för träningen då och då samt göra det lite svårare för hunden hela tiden eftersom den utvecklas. Detta kan göras genom att öka störningarnas svårighetsgrad.

En stor parkering att passera under kvällspromenaden? Passa på att träna på att bära en apport.

Även andra tillfällen kan hundträning bli en naturlig del. Själv plockar jag en del bär vid denna tid på året. Det ger inte bara tillgång till god hjortronsylt och smaskiga blåbärskakor utan det ger mig också tillfälle att träna t.ex. linförighet och passitivitet med de störningar som alltid finns i skogen.

Samma parkering på vägen hem. Ett uppehåll för lite avanceträning. Allt för att få en explosiv avance utan tröga tendenser.

Men regniga dagar då? Det är kanske inte så roligt att stanna till och träna dressyr när himlen öppnat sig och regnet formligen vräker ner. Vilken tur att det finns massor av saker att göra inne. Börja träna upp ett snabbare sitt, träna på att hålla apporten eller varför inte lite låta en mindre jaktintresserad partner eller kanske barnen träna lite cirkuskonster med hunden? Jag lovar att jämten inte kommer skälla färre älgar på grund av att den lärt sig "rulla runt" för en bit frolic.

Vad tränar man under blåbärsplockningen då? Varför inte passitivitet.

 När ni då har nött på med dessa små träningsstunder varje dag så kommer ni se att allt blir så mycket lättare när ni ska börja med lite med avancerad träning. Och det bästa av allt. Ni kommer inte vara hesa efter jaktdagen

Efter ett kort men roligt dressyrpass så var husse tydligen värd en skäggig, blöt, puss.

Slutligen,vad vill jag då säga med detta inlägg? Jo, att alla har tid att träna sin hund i både grundläggande vardags- och jaktdressyr. För eftersom ni rastar er hund så finns det helt enkelt inga ursäkter längre.  

Det närmar sig!!

Nu är det bara en månad kvar tills man packar bilen och  kör upp till skogen för jaktpremiären. Längtan är som vanligt enorm och bara tanken att sitta vid brasan med god mat på tallriken och kall pilsner i kåsan gör att hjärtat slår dubbelt så fort. Att sedan få stiga upp tidigt på morgonen och släppa hunden är det bästa som finns.

Fram tills dess jobbar jag vidare med hundkurser. Nya kurser ska genomföras i september och det är allt från allmänlydnad till jaktdressyr som står på schemat. Om någon är intresserad av detta så finns info på www.almhundfritid.se

Varmt

3:e dagen med värme som gör det omöjligt att träna hunden på land. Men simning funkar utmärkt och även lite jaktdressyr. Idag blev det lite skotträning.